Elevhälsan – ännu ett stort begrepp.
Vad krävs för att elever ska må bra i sin skolgång och vad
är det som just nu skaver och trycker ner våra elever i geggiga träsk som
tillslut blir nästan omöjliga att ta sig upp ur?
Mitt hjärta brast bokstavligt talat när jag häromdagen såg
en video på youtube av en tjej jag följer. Ett inlägg där hon inte alls var
sprudlande glad och energisk, så som jag brukar se henne. Hon var trött och ledsen, uppgiven och deppig. Lite längre fram i videon sitter
hon i tårar och gråter ut sina känslor kring den press och stress hon och många
andra ungdomar med henne känner från skolsystemet, samhället och tyvärr flera
av sina lärare.Vart vill samhället komma?
Hon var trött och ledsen, uppgiven och deppig.
Lite längre fram i videon sitter hon i tårar och gråter ut sina känslor kring den press och stress hon och många andra ungdomar med henne känner från skolsystemet"
Vad vill politikerna se för nästkommande generation och vart vill lärare och pedagoger leda nästa generation. Hur kan vi som medmänniskor, fritidsledare och familjemedlemmar hjälpa våra barn och ungdomar att ta sig igenom skolgången utan att komma ut som glädjelösa och förvirrade individer med dålig självkänsla?
Det är några av dom tankar som väx i mig när jag hör uttrycket "elevhälsa". Jag vet andra som direkt börjar tänka i professionstermer som: Skolsyster, kuratorer, studievägledare, specialpedagoger osv, osv.
Inga tankar är fel utan hör ju egentligen ihop, elevhälsa är ett stort begrepp som vi behöver bena ut så vi kan lägga resurser precis där dem behövs i rätt mängd.
Ovan nämner jag flertal frågeställningar som jag förstår finns delade åsikter och svar kring och vissa av frågeställningarna som exempelvis " Hur kan vi som medmänniskor, fritidsledare och familjemedlemmar hjälpa våra barn och ungdomar att ta sig igenom skolgången utan att komma ut som glädjelösa och förvirrade individer med dålig självkänsla?" -Skulle kunna svaras med just att öka resurserna för fler och mer varierade professioner involverade i skolsystemet som skolpsykologer, arbetsterapeuter och personliga vägledande coacher kanske?
Då kommer vi till en annan av mina ovan nämnda frågeställningar: Vad
vill politikerna se för nästkommande generation? Eftersom de är politikerna som har makten att omstrukturera
system och fördela resurser så blir de också deras ansvar att se till att göra
det som behöver göras gjort. Jag är superglad att det börjat att ljusna i
tankarna hos både media och politiker kring skolan, det kastas liksom inte lika
mycket skit kan jag uppleva. Kanske kan det ha att göra med att runt om i
Sverige har nu alla insett att lärarbristen är ett faktum, vi kan inte bara
gråta över spilld mjölk, vi måste kanske helt enkelt börja "mjölka" från någon
eller något annat för att lösa mjölkbristen...
Så för att komma tillbaka från mjölken till skolan, istället för att bara intervjua ledsna, oroliga eller avhoppande lärare så börjar både media och politiker att vända sig till eleverna själva och de lärare som visar på ett driv att förändra i rätt riktning. ÄNTLIGEN! Jag hoppas att detta leder till att alla makthavare börjar lyssna till de lärare som har ett förtroende från sina elever och att de även lyssnar med båda öronen på våra barn och ungas egna upplevelser kring skolan och dess framtid. Som jag ser det är det enda rimliga om man ska kolla till skollagen som idag råder i vårat avlånga land. Med den fina paragrafen sätter jag punkt för detta inlägg men jag tänker dedicera december och januari månad till att beröra just elevhälsa här på bloggen då det är något jag själv brinner för och får mest förfrågningar om att ta upp från elever själva.
"1 kap. Inledande bestämmelser
Särskild hänsyn till barnets bästa
9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
________________________________________________________________
Källor:
https://www.riksdagen.se
https://www.mfd.se
©Fredrika Andersson